som ar lik sin mamma

hanna, som ar lik sin mamma..
nu nar jag ar borta fran nara och kara marker jag mer och mer av diverse citat som jag tar direkt fran min kara mor.

det ar konstigt. det varsta jag vet ar att bara tunga saker, det gor mig gnallig och sur. anda har jag inte gatt utanfor mitt rum en enda gang hitills utan miljoner saker i vaskan. plaster, ipren, vatten etc. och sist men inte minst: TROJAN.. den grej som har blivit inprantad i mitt huvud sen jag var noll ar. den dar onodigt tunga och helt oanvandbara trojan som alltid far folja med eftersom "det kan ju bli kallt". men grejen ar att det aldrig blir kallt. istallet blir min vaska tung och jag lite smatt lattirriterad.

det har mamma, ar helt pa grund av dig, men det gor ingenting for jag tycker om dig anda. dessutom sa kommer jag bli overlycklig den dag det verkligen blir kallt och jag far ha min troja. for att frysa ar nasten snappet varre an tunga vaskor.