Koh Phi Phi

Sista stoppet i Thailand, Koh Phi Phi. Vi har hookat upp med en norrman vid namn Andrew och val pa plats har har vi hangt med tva (valdigt) amerikanska broder, Ben och Luke. 4 dagar kvar, sen en lang resa till Kuala Lumpur for att ta flyget till Melbourne, Australien. Anyways, vi tankte bjuda pa lite bilder fran Phi Phi, dar det spelade in the Beach for er som inte visste det!

Var kapten pa var lilla rundtur
Broderna pa sidorna, Andrew i mitten

Julafton med Kalle Anka och massor av svenskar

tva thailandare i baten brevid varan pa vag till Phi Phi

Interioren pa baten

exterioren

Koh Tao forvisso, men inte desto mindre bildskont

Forsta kokosnoten!

thai-life

det har ar i och for sig kambodja. hus fullt med doskallar vid killing fields.

noden har ingen lag, emils rakapparat slutade fungera.
han blev valdigt rakad.

stranden i koh chang, o utanfor thailand.
dar bodde jag i mitt eget torn, coolt!

snalla foraldrar skickar godis! extremt uppskattat, tack!

vi tog en tur till ett vattenfall som jag inte minns namnet pa.
jattemysigt, och harligt med sotvatten. nej maja, vi har inte fatt snackfeber heller ;)

livsnjutare in the making

aven fast det inte syns sa jattebra sa ar det dar johan som dyker.

vi traffade en liten apfamilj pa vag till stranden

har ar vi pa elefanttur, valdigt haftigt. elefanter har jattevassa och tjocka harstran.

johan fick sitta pa huvudet. notera de coola leopardmonstrde
oronen ocksa, en viktig detalj.

som ni ser sa ar det so far so good for oss tva som ar kvar, nu har vi till och med overlevt ett full moon party sa det ar bara bra.
nasta vecka aker vi vidare till koh tao for dykning!

puss!

As we go on, we remember...

Sista riktiga semesterdagen ar till anda. Imorgon aker vi buss till Bangkok och sedan aker jag till flygplatsen och sover over, medans mina vanner forsvinner bort mot full moon parties och skitiga bungalows och toaletter utan sits och sant dar.
Iallafall tankte jag att det vore pa sin lilla plats med en liten sammanfattning av resan. Sa gott det gar, det som hande igar ligger ju faktiskt lite narmare till hands an det som hande i Moskva. Vissa saker har dessutom forsvunnit helt av en eller en annan anledning.
Mellan den 22a september och alldeles precis nu har jag:

• Sett en aspackad ryss bajsa pa sig vid ingangen av en super-market.
• Atit rysk blodkorv tillsammans med supertorrt ryskt brod, for att liva upp min matsedel som annars bestod av nudelsoppa och varma koppen-soppa.
• Sett Roda Torget, Gobioknen, Fagelboet, Kinesiska Muren, Himmelska Fridens Torg, Hooters, Jin Mao-skrapan, Handtags-skrapan, Angkor Wat och en del annat smatt och gott. Roda Torget var coolast. Det gjorde Moskvavistelsen nastan vard.
• Varit i fyra kinesiska stader. Hangzhou var bast.
• Varit i en hel radda sibiriska stader. Ingen var bast. Det var bara bra att aka igenom dem. Det enda namn jag kommer ihag ar Novosibirisk.
• Varit pa fruktansvart manga stallen i sydostasien. Candi Dasa och Gili Air var bast.
• Gatt ner 6 kilo. Jag ligger nu pa stabila 66,7 pannor.
• Sagt "No thank you. I'm gay!" till en stackars flicka som forsokte florta lite med mig.
• Blivit valdigt irriterad pa ett valdigt svenskt satt pa asiater som inte forstar skyltar. Star det mata inte djuren, sa matar man inte djuren. Ar det en rod skylt och en avsparrning pa en trappa i Angkor Wat, sa kryper man inte under avsparrningen och klattrar upp i trappan for att posera pa kort. SKAMMES TAMEFAN!
• Spelat UNO. Och vunnit varje gang.
• Akt sammanlagt kanske 3-400 timmar thailandsk/kambodjansk skakig, trang buss.
• Vant mig vid att folk stirrade pa mig i Kina och kant att nagot saknades nar jag kom till Bali.
• Langtat hem varje gang jag hort "Masssaaaaaaaasss?"
• Forbannat datorguden varje gang internet gatt i 1998-hastighet.
• Insett att varmt vatten som man kan dricka, toaletter som man kan sitta pa och spola utan en hink vatten, sangar som faktiskt ar byggda for att sova i och inte som tortyrredskap och snabb och effektiv service ar lyx.
• Druckit vodka i en rysk tagkupe med en ensam norrman och tva dryga finlandare. Normannen hette Tore och blev jatteledsen da Hanna borjade sjunga pa "Mr Lonely".
• Blivit valdigt handgripligen antastad pa valdigt privata stallen av en 50-arig massorska.
• Legat vaken en hel natt av radsla for att sprangas i luften, eftersom Den annars underbare Andrew hade sagt att det var hogrisk for terrordad under Halloween.
• Legat vaken tva hela natter av frossa.
• Diskuterat och debatterat med Johan. Om och om och om och om igen. Forlat tjejer.
• Inte forstatt hypen med The Hills.

Det har saklart hant en massa andra saker ocksa, men det sparar vi till en annan gang eller over en ol. Nu ska jag aka till regninga och kalla London for karlekens skull, som Ted Gardestad skulle ha sagt.

See ya!

PS: Dessutom har jag vunnit ett vad mot farsan.

Livstecken

Ja, vi lever.

Det som hant sen sist ar val att vi har akt en helt sjukt (helt sjukt som i lojligt) obekvam 6-timmars bussresa till Siem Reap i Kambodja. Dar har Hanna varit sjuk ochjag och Johan har kollat pa Angkor Wat, varldens storsta religiosa byggnadsverk. Eftersom ingen av oss ar varken nagra stenalskare eller sarskilt religiosa, tror jag dess storhet gick oss forbi. Men stort var det.
Det coolaste som hande i Siem Reap var annars att vi traffade varldens skonaste norrman, Andrew, som vi larde kanna pa Bali. Jag och Johan sprang pa honom pa ett internetcafe, intet ont anandes. Sen gick vi ut och tog en ol och diskuterade sydostasiens familjeplaneringspolitik och ackliga ord pa svenska. Det blir latt sa med Andrew, tvara kast.
Sen akte vi en till dryg bussresa till Phnom Penh, Kambodjas huvudstad, och kollade pa Tuol Sleng, Pol Pots tortyrfangelse, och Killing Fields, Pol Pots avrattningsplats dar alla massgravar och dodskallar finns. Det var inte kul pa en flack. Fy fan.

Nu ar vi iallafall tillbaka i Thailand, pa en liten o som heter Koh Chang. Hit kom vi genom en helt obeskrivbar 12-timmars bussresa. Den forvarrades av att jag hade blivit sjuk kvallen innan *ler*. De visade kambodjansk karaoke-musikal och satena var trangre an pa linje 95. Fram tills ungefar det har ogonblicket har jag legat pa mitt rum och lidit och lyssnat pa musik och last Sartre (det later kreddigare an vad det ar. Jag skulle sjukt garna vilja lasa nagot annat, men det ar den enda bok jag inte har last ut). Under tiden har mina vanner varit pa stranden och pa krogen och roat sig. Tyck synd om mig!

Men om mitt flygbolag haller vad de lovat (Tack Helen Membrano pa Gulf Air for det jattegulliga mailet), sa aker jag till London om fyra dagar. Det kanske kommer en sammanfattning av resan snart om ni har tur.