Ja, nu har jag och Hanna fatt roa oss enbart med varandra de senaste fyra dagarna. Anledningen ar att vara klena resekamrater har legat hemma och ojat sig over lite feber (40 grader! I familjen Nordin har man feber nar man kommit halvvags till hundra). Men blev vi nedslagna over detta?
JA, klart som fan vi blev. Jag menar varken jag eller Hanna ar ju latta manniskor att umgas med, sa det kunde blivit en mardrom. Men vi sag det fran den ljusa sidan och bestamde oss for att se det ur en biopubliks perspektiv (ja, vi ar lika mentalt instabila som det later).
Vi har forestallt oss filmscener fran typ 80-talsfilmer da folk gjort nat tossigt, typ ramlat eller tappat ett apple, och sa skrattar bada tva, samtidigt som det spelas en gullig lat. Ni som sett Family Guy-avsnittet med "My black son" vet vad jag pratar om. Vi bestamde oss tidigt for "You say tomaeto, I say tomatoe".
Det har har varit nodvandigt for att sta ut med varandra, men vi har haft fina stunder ocksa.
T ex, da vi spanat pa Mr Hottie, Trawangans mystiska strandhunk som glider runt helt ensam och snygg, med en kropp sa deffad att man undrar om han ater nagot overhuvudtaget. Men vi har sett honom ata en pizza, vilket gav mig lite hopp. Han vill uppenbarligen ligga med nagon av oss, for han ar alltid dar vi ar, men vi tror han ar blyg. Stackarn.
Eller var Girl's night out som borjade med att Hanna blev supersur pa nagra antastande infodingar och (Eva och Solve, fortsatt lasa pa egen risk) var tvungen att ta ut sina aggressioner pa sin lever. Sen var det partay until late som gallde, med 80-talsmusik pa irlandska puben och dunka-dunka (och Cocaine med Clapton!) pa Blue Marlin. Hanna traffade en jattesot kille som hette Jakob. Eller Herman. Eller var det Lukas? Ah, vad ar val ett namn sager hanna och rycker pa axlarna. Jag lyckades, en aning ostadig jag med det ska sagas, till slut fa med henne hem iallafall.
Sen har Hanna forstas avnjutit ett och annat patenterat pappa-skamt fran min sida ocksa. Typ, "Hur kom vi till Kuta egentligen? Sprang vi?" Hohoho
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Tusen tack Emil för att du släpade med dig henne hem! Är det nu man ska börja bli orolig för henne??? Eller var det kanske bara en simpel solstingsattack?
Till Maja och Johan. Viktigt meddelande!
Använd inte ibuprofen/magnecyl/diklofenak/aspirin/pronaxen eller liknande läkemedel(kallas ASA/NSAID på läkarspråk) som febernedsättande! De kan ge besvärliga blödningar.
Alvedon/Panodil eller på läkarspråk paracetamol går däremot utmärkt att använda!
MVH Björn(Johans storebror).
haha nej inte ska ni vara oroliga, det dar var bara en slang av lesshet. jag kom hem hel i alla fall.
tack for tipset, tror faktiskt att det kanske ar ibuprofen de har anvant. eller ibumetin, ar det samma sak kanske? nu ar de pa sjukhus i alal fall, sa nu far de ratt saker.
Ibumetin och ibuprofen är samma sak!
/Björn
Hör att jag inte alls behöver vara orolig. Du lever livet i vild takt och andra ser till att du kommer hem och sköter dig. ;0)
Stackarna, sjukhus? Hoppas att ni andra två klarar er från den erfarenheten.
Miss you!
Kramiz
Bade Johan och Maja mar mycket battre nu, sen de lagts in pa sjukhus. Johan har faktiskt till och med bett mig att jag ska kopa cheese-burgare till honom. Jag och Hanna ska ringa till svenska ambassaden idag och kolla upp om man kan lita pa sjukhuset, men det ar inget tredje varlden-sjukhus iallafall och de ar inlagda pa "VIP-avdelningen".
haha ja, det ar val ett valdigt bra satt att leva pa ;)
nejda vi verkar klara oss, de andra mar som emil skrivit mycket battre ocksa, sa nu ska vi nog slippa sjukhus snart.
-Hur mår sjuklingarna? Har de blivit utskrivna från sjukhuset ännu?
//Björn
Skicka en kommentar