Fri som en fagel

Nu kan ni lugna ner er alla ni som oroat ihjal er over min dodliga sjukdom som jag blivit inlagd pa sjukhus pa grund av. Nu ar jag friskforklarad och utslappt i friheten. I rullstol blev jag utrullad utanfor portarna till sjukhuset dar jag for forsta gangen pa ca 5 dagar fick se solens stralar skina ( det var iof mulet, men det sken nog igenom lite iaf). Jag tog mina forsta staplande steg pa frihetens asfalt, sade farval till sjukskoterskorna, och vande mig om och gick utan se mig om.

Under denna sjukdom har jag besokt tre typer av indonesiska kliniker och dom skiljer sig markant fran varandra pa alla satt och vis. Den forsta kliniken var en liten skruttig historia som lag pa gili trawangan, forst vid tredje besoket var det oppet. doktorn var en medelalders man som prata nagot som med mycket god vilja skulle kunna kallas valdigt skroplig engelska. jag tror vi lyckades fa fram att jag hade feber och ont i huvudet iaf. Han kollade blodtryck och tempen, sag att jag hade feber och nickade gillande, sen gav han mig en karta ibuprofen och en pase med vita tabletter som det stod nova pa. pa tabletterna det vill saga, pasen var av slaget mindre fryspase, ni vet dom dar med en rod kant pa. hur som helst gick febern ner direkt men istallet tog kraftigt illamande vid. Jag bestamde mig salunda att avbryta nova-behandlingnen med omedelbar verkan och istallet halla mig till ibuprofen.

Dagen efter akte vi iaf vidare till Lombok for att uppsoka ett riktigt sjukhus, efter nagra om och men kom iaf jag och maja dit, emil och hanna stannade i sengiggi for att skaffa boende. vi kommer in i nagot som kanske kan kallas vanthall, en vakt pekar pa oss och ler lite och vi forstar att vi nog ska vanta. vi slar oss er mot en vagg. synen framfor oss ar allt annat betryggande. i en inte sa stor sal star ungefar 6 sangar med diverse olika patienter i varierande skick. sangarna stod lite osymmetriskt uppstallda och det var sinnebilden av ett tredje varlden sjukhus. Vi sa ingenting men jag tror vi bada borjade bli lite kallsvettiga utover vara febersvettningar.
Till slut kom iaf en glad prick i vit uniform som fragade om han kunde hjalpa till med nagot, jag borjar rabbla upp alla symptom jag kan komma pa men han avbryter mitt och ber oss folja med. vi leds in i en privat sal dar det bara star tva sangar och sa ber han oss lagga oss pa var sin sang. efter det borjar han fraga ut oss om hur vi mar, han slanger ut fragorna lite till hoger och vanster, ibland till maja ibland till mig ibland till bada. sen tar dom blodtryck, temperatur och ett blodprov. Efter ett tag kommer han tillbaka och annonserar glatt att vi har minsan fatt dengi! Dengi!? tanker jag, dor man inte av det? Jag var lite orolig men varan lakare/skotare eller vad det var sag sa glad ut sa jag tankte att de kan ju inte vara sa farligt sa jag lutade mig tillbaka atergick till att febersvettas. Tydligen var jag i lite samre skick an maja for efter ett tag sa bad dom mig vanda pa mig for jag skulle fa en stor harlig spruta "in the bum" som lakaren glatt sa, sen skrattade han lite. Ont gjorde det i vilket fall och jag lyckades skramma upp stackars maja som trodde att hon ocksa skulle fa smaka pa monstersprutan, men hon slapp som tur var.

Nu var det iaf konstaterat att vi hade dengi, det kandes ju sadar men vi var ju iaf pa ett sjukhus sa det kandes ganska bra, aven om sjukhuset kanske itne var top notch. Varan skotare eller vad det var meddelade iaf efter ett tag att vi skulle flytta pa oss, tyvarr var lyxsjukhuset fullsatt sa vi fick noja oss med normalstandard hotellet, visst sa vi och sen blev vi infosta i en taxi medan vi forsokte halla vara nyinsatta dropp sa hogt vi kunde. Stallet vi hamnade pa nu visade sig vara bra mycket battre an det forra, efter att ha blivit undersokta i nat som kanske var en akutmottagning och efter att dom kollat vara forsakringspapper sa blev vi upprullade till vara rum, jag och maja trodde att vi skulle dela rum, men icke! Varsitt stort fint rum med tv, ac och eget badrum med varmvatten i duschen. Vilken otrolig lyx! Lakaren forsakrade ocksa att vi kunde fa vad vi ville att ata, det var bara att saga till. nar jag bad om mjolk och flingor till frukost (ris och torra kottbitar kandes lite sadar att ata till frukost) sa fick jag dock kokhet mjolk med vitt brod istallet, men dom lyckades ordna bade mcdonalds och kfc till mig till slut. Da madde man fint.
Sa de senaste 5 dagarna har jag spenderat med att vaxla mellan hbo och espn, mycket skrap-tv har det blivit med andra ord. Sen har jag ju ocksa haft sallskap av emil och hanna storre delen av dagarna, mest emil da eftersom maja lade beslag pa hanna till sitt rum. Maja blev dock utskriven tidigare an mig sa igar hangde vi alla fyra i mitt rum. Riktit mysigt var det.
Sa kom da dagen nar de skulle forlosa mig fran mitt en aningen irriterande drop och jag skulle fa aka "hem". Emil hade skramt upp mig och pastatt att det skulle gora fruktansvart ont att ta ur droppet sa jag var lite nervos, det visade sig att det inte kandes alls, tack emil!
Nu ar jag iaf fri vi kan fortsatta varan resa, dock en man kort nu eftersom maja satte sig i en shuttle bus hemat igar. sa nu ar vi bara tre muntra resenarer kvar, men det ska val kanske ga det med.
Over and out